Tyskland kräver att Serbien väljer sida

-Serbien måste välja mellan Europeiska unionen och nära band med Ryssland.

Det hävdar en tysk regeringsföreträdare som inte vill bli namngiven.

Enligt honom var man i Berlin både förvånad och besviken när Serbien för en månad sedan valde att underteckna ett avtal med Ryssland om ett nära samarbete på utrikespolitikens område.

Serbien vill bli medlem i EU, men försöker samtida vårda de goda historiska förbindelserna med Ryssland, vilket blivit svårare i samband med kriget i Ukraina.

Serbiens president Aleksandar Vucic kommer att få allt stöd från EU och Tyskland om han väljer den europeiska vägen, säger regeringsföreträdaren. Om han väljer den andra vägen kommer det att få konsekvenser.

Tolv gripna för broattack

Tolv personer har gripits för att ha deltagit i organiserandet och genomförandet av sprängningen av Krimbron som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bakom ligger, enligt FSB, en enhet inom den ukrainska säkerhetstjänsten och dess chef Kyrylo Budanov.

En sprängladdningen gömdes i en sändning med 22 pallar polyetenfilm och skickades från Odessa i början av augusti till staden Ruse i Bulgarien. Ruse är centrum i ett jordbruksdistrikt vilket gör det till en naturlig destination för polyetenfilm som används i bland annat jordbruksproduktion.

Från Bulgarien tog lasten vägen över Georgien, Armenien och Nordossetien till Ryssland och bron till Krim, adresserat till ett påhittat företag. Hela tiden ska varje skede övervakats av en agent med det inte helt ovanliga kodnamnet Ivan Ivanovitj.

Av dem som nu gripits uppges minst fem vara ryska, tre ukrainska och tre armeniska medborgare.

Ukrainas elsystem nära kollaps vid Rysslands attack

Rysslands vedergällningsattack efter sprängattenatet på bron till Krim inriktades på ukrainsk infrastruktur. Anfallet gjordes med hjälp av drönare, kryssningsrobotar och artilleri. Det var så våldsamt att Ukrainas hela elsystem var i gungning och nära sammanbrott. Mellan tio och 20 personer dödades.

Sammanlagt fem kraftverk förstördes, varav två i huvudstaden Kiev. Detsamma drabbade sju stora och upp till 20 mindre transformatorstationer och ett vattenverk.

Anfallet riktades främst mot norra och västra Ukraina i städerna Kiev, Rovno, Hmeljnicki, Ternopil, Sumi, Charkiv, president Zelenskyjs hemstad Kryvyi Rih där ett av Ukrainas största kraftverk förstördes, Zhytomyr, Lviv där även den kabel som skickar el till Polen förstördes. I Ivano-Frankivsk förstördes kraftverket Barschtyn som också brukar förse Ungern, Slovakien och Rumänien med el.

En del projektiler missade sina mål och träffade både bostäder och annat, bland dessa en staty utanför Ukrainas parlament.

Spår från Bulgarien till Krim

En utredning har kartlagt vilken rutt den lastbil följde som hade en bomb ombord och skadade bron från Rysslands fastland till Krim. Tre personer dog i attentatet när delar av bron sprängdes i luften.

Lastbilen har spårats tillbaka till Bulgarien. Därifrån har den kommit med färja till Georgien och rullat vidare genom Armenien, Nordossetien, ryska Krasnodar och därefter över bron mot Krim.

En av dem som dog i explosionen var lastbilschauffören. Hans nationalitet är inte känd, inte heller vet man om han var medveten om vad som fanns i lasten,

”Bulgarspåret” intresserar de ryska utredarna, men avfärdas i Bulgarien där landets förre premiärminister Bojko Borisov gått ut och uttryckt tvivel.

Den som leder den ryska utredningen, Alexander Bastrykin, säger att man redan har hittat misstänkta för dådet, men inte om det rör kopplingen till Bulgarien.

Lukasjenko fruktar attack från Ukraina

Vitrysslands president Alexander Lukasjenko hävdar att han blivit varnad för en kommande attack från grannlandet Ukraina. Enligt presidenten är det inte längre bara prat om en attack utan planering för ett anfall. Han ska ha berättat om hotet under ett möte med vitrysk militär och säkerhetsstyrkor.

Arbetsnamnet på den planerade attacken är ”Krimbron 2”, syftande på det attentat som allvarligt skadade bron mellan Krim och det ryska fastlandet.

Vitryssland har undvikit att dras in i kriget i Ukraina, men kritiseras av Ukraina för att ha upplåtit flygbaser i landet för ryskt flyg.

Ukraina bakom mordet på Daria Dugina

Icke namngivna underrättelsetjänster i USA tror att Ukraina ligger bakom mordet på Daria Dugina i Moskva den 21 augusti.

Det skriver den amerikanska dagstidningen New York Times.

Daria Dugina dog när den bil hon körde, en Toyota Landcruiser, exploderade. Bilen tillhörde hennes far Alexander Dugin, en känd Putinanhängare, vilket startade spekulationer om vem som var mördarens tänkta mål – far eller dotter Dugin.

Artikeln i NYT bygger på dokument man påstår sig ha kommit över. Enligt dessa fick USA inte någon förvarning om det som var på väg att hända och att man inte på något sätt bidrog. Tvärtom så fick Ukraina en skarp tillsägelse från Washington efter dådet.

Den ukrainska regeringen förnekade all inblandning och president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare, journalisten Mychajlo Podoljak, uttalade sig hånfullt om Ryssland som också anklagar Ukraina för att vara skyldiga.

Kroatien straffar Serbien

Ett nytt sanktionspaket riktat mot Ryssland, men där även Serbien straffas, har setts i EU:s regi. Den här gången, i det åttonde paketet, siktar man in sig på att stoppa olja från Ryssland till tredje land utanför EU.

I det första utkastet var EU-länderna villiga att göra undantag för länder på västra Balkan som får olja från Ryssland via oljeledningen Adria som går från Kroatien.

Kroatiens deltagare, premiärminister Andrej Plenkovic, ville inte veta av några undantag. Han insisterade på att ingen rysk olja skulle gå vidare till Serbien från Kroatien.

I det slutliga dokumentet blev det så. En anledning var att EU ansåg att det var möjligt för Kroatien att köpa olja på andra vägar, även om det blir dyrare. Kroatien ville också straffa Serbien eftersom landet vägrar införa egna sanktioner mot Ryssland.

Serbiens president Aleksandar Vučić uppgav att han var chockad över grannlandets fientliga handling, vilket också visar att EU inte är en pålitlig partner.

EU hotar Serbien

Europaparlamentet kommer be Europaunionen att omedelbart avbryta alla förhandlingar om medlemskap i unionen för Serbien. Det på grund att landet vägrar införa sanktioner mot Ryssland.

De politiska kommissarierna i parlamentet kräver att Serbien rättar in sig i ledet och går i takt med resten av EU i förhållandet till Ryssland, några avvikelser kommer inte att tolereras i framtiden om Serbien vill fortsätta vägen mot medlemskap.

Delegater i parlamentets utrikeskommitté ska diskutera frågan innan den slutgiltiga versionen får formen av resolution.

Serbien är det enda landet i regionen som inte infört sanktioner mot Ryssland, till skillnad från de andra länderna på västra Balkan som ”harmoniserat” sin politik med EU:s.

Serbiens och Rysslands utrikesministrar tecknade nyligen ett avtal om närmare samarbete, något som väckt ont blod i Bryssel.

Serbien har förhandlat om medlemskap i EU i åtta år och relationen till Kosovo har hela tiden varit en besvärlig stötesten, men efter krigsutbrottet i Ukraina har också Serbiens förhållande till Ryssland kommit att bli viktigare att reda ut med Bryssel.

Allt färre kroater i Kroatien

Kroatien har till slut släppt resultatet av 2021 års folkräkning och det är deprimerande läsning.

2021 hade landet 3 871 833 invånare. Jämfört med den förra folkräkningen för tio år sedan har antalet sjunkit med 413 056 invånare, eller 9, 64%. Störst är minskningen runt Vukovar i östra Kroatien. Där når minskningen drygt 20%.

Det är inte enbart antalet invånare som sjunkit, utan även andel män. Nu finns det 1 865 189 män i Kroatien, men 2 006 704 kvinnor – 48,17% mot 51,83%.

Till och med inom religionen vacklar underlaget. 78,9% av befolkningen känner sig som katoliker, en nedgång med 7,3%.

Inte oväntat växer andelen äldre. De som är under 14 år är bara 14,27%, medan antalet medborgare över 65 år är hela 22,45%.

Utvecklingen beror dels på att ett lågt antalet barn föds, dels på en stor emigration. Så många som fyra miljoner kroater kan bo utomlands.

USA-sanktioner mot bosnier

USA har infört sanktioner mot ännu en tjänsteman i sitt protektorat Bosnien.

Det gäller den federala åklagaren Diana Kajmakovic som anklagas för korruption och för att ha hjälpt kriminella att undgå rättvisan. Sanktionerna har utfärdats av amerikanska finansdepartementets myndighet Ofac.

Misstankarna mot Kajmakovic väcktes när hennes namn dök upp på den krypterade telefontjänsten Sky ECC, som används av kriminella över hela världen.

Enligt Ofac har hon skyddat kriminella genom att dölja bevis och förhindrat att åtal väckts. I gengäld har hon fått olika personliga fördelar. Hon anklagas till och med för att undergrävt demokratin i Bosnien Hercegovina.

Diana Kajmakovic är inte den enda medborgaren i Bosnien som drabbats av sanktioner från USA. Alen Seranic, hälsoministern i den serbiska enheten av Bosnien, Republica Srpska, har blivit det, liksom Marinko Cavara – president i den kroatiska delen av den bosniak-kroatiska federationen Bosnien-Hercegovina, i hans fall för att inte ha utnämnt domare till federationens konstitutionsdomstol.